Nej, ingen katt har dött. Men på måndag morgon ringde de o ville ha sina katter tillbaka! Såklart gick jag med på det, men lite undrande är jag nog... De gav ju bort katterna för att deras barn var allergiskt. Men nu hade de läst på internet att det (allergin) kunde växa bort m.m. Så de sökte hem sina katter på måndagkväll.
På tisdag ringde jag på en 6-årig steriliserad honkatt som behövde ett nytt hem snabbt, för det hade kommit en baby i huset. Varför är alla hysteriska att katterna ska bort när man får barn? Vi hade två katter när vi fick vårt första barn för 6 år sedan och aldrig att jag funderade på hur det skulle funka....
Katten beskrevs som hemskt svartsjuk, inte van vid barn och kommer inte överens med andra katter. Vi tänkte prova o se hur det går med vår 12 åriga "tant". Ifall de inte kommer överens, så skulle min mamma kunna ta Nami. Nåja, vi sökte hem Nami på torsdag kväll. Och nu en vecka senare är allt frid o fröjd. Katterna kommer bra överens o Nami är inte ens rädd för pojkarna.
Hej så länge!
Ja, varför skall man ha sådan hysteri? Håller helt med dig! Vi har inte funderat en gång på att ge bort våra fastän Adde föddes!
SvaraRaderaVad bra att det går bra med Nami :)
Kram/Jenny